Farbror Ossian

Jag håller alla tummar och tår så Ossian blir frisk tills på söndag. Då ska han nämligen gå på Bamseteater och äta på restaurang med mormor och morfar Uffe. Det vill han inte miss för allt i världen

Ossian är nog ett sånt barn man kallar "lillgammal". Jag tycker bara det är charmigt och roligt att han kläcker ur sig så underbara fraser, idag lät det såhär;


Mamman; Vill du ha en banan?
Ossian; "Nej tack mamma. Det är bra för mig"

Han låter så himla vuxen ibland, och är inte ens tre år än. Mammas älskade busunge!


Hur mår jag då? Oförändrat. Har snart knaprat tabletter i en månad men läget känns nästan i princip oförändrat. Ska till läkaren i början av december för uppföljning.
All oro som råder på förskolan just nu gör det hela bara värre. Jag mår verkligen riktigt dåligt över det. Dom har kallat till ett "krismöte" om en vecka. Det är väldigt kaotiskt just nu och jag hoppas det finns en bra lösning inom räckhåll.
Vi håller oavsett dörrarna öppna för andra alternativ, även om vi inte bestämt oss för någonting än. Så nu har jakten efter barnvakt börjat så vi kan gå på det där viktiga mötet, känns viktigt att vi båda går denna gång.