våra bustroll. Blir fint i nya rummet med en svart eller kanske turkos ram till!
Blev du också sugen på en ordtavla? Kika in på Ordposter by Jenny
Ända sen jag startade Pumpalot har jag blivit mer och mer inspirerad att köpa saker från andra skapande själar. Tycker man ska stödja dom så mycket det bara går, och dessutom får man ju unika och speciella produkter som inte "alla andra" har.
Andy köpte hem en sackosäck åt Ossian idag. Han ligger ALLTID på golvet när han tittar på TV, ser inte så bekvämt ut. Han blev jätte glad för sin nya "stol", nu ligger han där och tittar på Saltkråkan.
Behöver köpa en till Oliver med, han blev avundsjuk. Vi trodde vi kunde vänta några månader tills han skulle uppskatta det men han visade intresse direkt så då är det lika bra att slå till, så får dom likadana med. Blir så fult med en massa olika färger, former och mönster i vardagsrummet tycker jag.
Han gjorde illa sig idag med. Klumpedunsen min! Fast det var inte riktigt hans fel. Han sprang på en väg och precis när han passerar en bil går dess larm igång, jätte högt! Så han blir jätte rädd och ramlar. Skapade upp näsan o pannan.
Den ungen har ärr överallt! Kommer se ut som en riktig badboy när han blir äldre...
Tror minnsann att Ossian ska få smaka läsk för första gången på lördag. Vi pratade om det vid middagen igår. Påskmust till påskbordet måste man ju ha. Och must är ju bra på det sättet att det faktiskt bara serveras vid jul och påsk, alltså inget som kan bli en dum vana. Och det känns okej att lyxa till det lite kring högtidsdagarna. En liten liten chokladkaka ska dom få i sina påskägg med, tillsammans med russin, vindruvor och en leksak. Se, jag är inte helt ohuman. På påsken får mina barn också godis ;-)
Hur gör ni andra med mindre barn?
Kom på att det faktiskt är lite synd om Ossian med som är kärnfrisk men ändå måste stanna hemma från dagis... Han är måttligt road av att Oliver tar mammas fulla uppmärksamhet...
Att jag är sjuk kan jag leva med, shit happens. Men jag tycker det är otroligt orättvist att Oliver är kräksjuk igen! Det återstår bara skinn o ben av min lilla tappre kämpe. Jag skulle mer än gärna ta över alla hans baciller med bara han fick må bra. Och jag håller helt med Andy som inatt sa:
-Jag skulle äta upp hans spyor om jag visste att det skulle göra honom frisk.
Livet är allt bra orättvist.
I morse när jag drog på Ossian en ny blöja utbrister han:
"så, nu är willie äntligen hemma igen"!
Vart får han allt ifrån?
Hittade den här dekorplasten som kan användas som kakeldekor... Alltså att täcka öve det hemska (?) rostfärgade kaklet i vårat nya kök! Vad tror ni?
Blev glatt överraskad imorse när Ossian väckte mig 07:30... Skönt med sommartid så man slipper kliva upp halv sju!
Dagens första ord som slank ur Ossian var; "Idag är jag glad!". Det tyckte jag kändes som en härlig inställning o jag ska försöka ta efter den känslan trots vakennatt med magsjuk lillebror.
Fy vilken dag jag har haft! Oliver har allvarligt skrikit ända sen han vaknade i morse o det gick aldrig över. Men sen på kvällen fick vi veta vad som var fel, han har förmodligen haft ont i magen o mått illa för nu spyr han som en gris... igen!
Hade det inte varit för syskonbarnvagnen hade jag aldrig överlevt dagen med två övertrötta och skrikande barn.... Efter denna dag har jag bestämt mig för att behålla den ändå.
Den stod nytvättad o glänsande i källaren o väntade på sin nya ägare som skulle hämta den i morgon. Men jag ringde återbud. Har ju inte känt att jag använt den på länge men idag behövdes det verkligen och sålänge behovet finns tänker jag behålla den.
Istället ska vi sälja våra två singelvagnar. Det räcker faktiskt med en singelvagn och en dubbelvagn! Vagngalen, jag? Nääääe!
så om någon är intresserad av en Emmaljunga cerox eller en Brio sittvagn m fullt liggläge så hojta till!
Ossian fick förövrigt gå till frisören idag. Han var jätte duktig, satt stilla hela tiden och gjorde som frisören sa. Belöningen blev grön färg i håret till hans stora förtjusning!
Vi planerar nya lyan för fullt. I morse pratade vi barnrum och valde färgtema. Det bli vit, svart och turkos. Nu när det är klart att det inte blir några döttrar i detta hem kan vi gå hela vägen o göra rummet riktigt "grabbigt". Ska försöka bygga ett kök med, ungefär som detta: 
Bilderna är lånade från styleroom.se
Flera gånger om dagen tänker jag "Det där måste jag blogga om", men sen hinner jag glömma bort det lagom tills jag sätter mig vid datorn. Nu kom jag just på en sak jag skulle berättat för några dagar sedan.
När jag hämtade barnen på dagis en dag kom Evelina fram till Ossian och sa att hon ville ge honom en kram och en puss. Detta hörde både Ebba och Zelda och kom farandes, köade upp bakom Evelina som höll på att gosa med Ossian... När det var Ebbas tur säger Ossian:
"Stopp! Inga mer kramar, jag har inte tid, måste gå hem!"
Det är inte lätt att vara poppis! :-)
Oj vad dom har längtat efter att kunna gunga igen. Direkt när jag satte ner dom i gungorna började dom skratta, och slutade aldrig....!
Höll på att glömma, det är inte bara Ossian som gör roligheter. Igår var Oliver så söt när jag hämtade honom på dagis. Direkt när han såg mig gick han fram till korgen med skoskydd, tog fram två och gav dom till mig.
Trodde inte ens han sett att jag brukar ha sånna inne på dagis. Dom är bra observanta, dom små liven!
På väg hem från dagis igår, ute på vår gård möter vi en äldre herre som jag hälsar på.
Ossian: Vem är det?
Mamman: Jag vet inte, det är någon som bor i ett hus bredvid vårat.
Ossian: Vad heter han?
Mamman: Jag vet inte.
Ossian: Han heter gubben.
Vad är det med tvååringar och tamponger?? För några veckor sen var det Wilda som sa att hon älskar tamponger och idag hittade jag Ossian i badrummet. Han satt på badrumsmattan och hade hällt ut en ask med OB framför sig. Satt och granskade och lekte med dom!
Mamman: Vad gör du Ossian?
Ossian: Mammas, Ossian bara låna!
Mamman: Ja okej...
Ossian: Jag tycker om! Jätte mycket!
Tidigare i veckan skrev jag att jag inte tänkte väga mig denna vecka då jag verkligen vräkt i mig allt möjligt gott senaste tiden. Men kunde inte motstå frestelsen ändå... Och vet ni vad? Ett kilo mindre även denna vecka!
Nu har vi äntligen tagit ett beslut om barnens sängar. Det blir varsin juniorsäng tills dom är 6-7år och kan byta till våningsäng.
Så nu säljer vi barnens nuvarande sängar som är använda i ett år.
Först ut är en vit MALM 90cm bred. Med både madrass o bäddmadrass. 700kr
Och sen har vi en HENSVIK spjälsäng som man kan höja/sänka och ta bort ena sidan på för att förlänga användningstiden. 600kr inkl. två madrasser (då det blir mjukare) och en bäddmadrass. Skickar även med ett brunt spjälskydd i bra kvalitée.
Igår vid middagen börjar vi prata om mitt jobb. Jag frågar ossian vad jag gör på jobbet. Han svarar direkt: mamma åker tåg... Det är ju inte helt fel, ibland känns det som om jag åker tåg hela dagarna!
Jag tänker minsann inte gå och väga mig i morgonen. Hela helgen var en enda stor gottefest. Och tyvärr fortsatte den igår. Nu blir det hårdkörning o inga undantag. För ett undantag kommer sällan ensam, bättre att sluta helt med alla temtations!
Igår kom min deklaration. Blev glatt överraskad att jag inte behöver betala tillbaka något i år. Förra året kostade det mig några tusen, kändes halvdant när jag varit föräldraledig hela året o därmed inte haft mycket att röra mig med. Eftersom jag var mammaledig även detta år tog jag nästan förgivet att det skulle se lika ut i år igen. Men jag ska få tillbaka en fem hundring. Inget man blir rik på men betydligt bättre än att få betala. Husse lär få tillbaka en ganska redig hacka då han kan dra av för milersättningen till o från jobbet. Synd bara att alla pengar går direkt till att betala av våra lån. Fast det känns ändå ganska bra, vi får ju mindre räkningar varje månad istället.
Idag har mitt liv bestått av jobb. Endast jobb. Åkte hemifrån fem i morse och kommer hem vid halv åtta ikväll. Ganska tröttsamt, men kanske blir lite rikare på kuppen i varje fall. Sitter på tåget hem nu. Har fått sms från dagis att min stora ossian har orkat vara vaken hela dagen idag, och jag hoppas det innebär att jag får sova ostört ikväll. Ska upp kvart över fyra i morgon igen och det vore lovely med några timmars sammanhängande sömn innan dess. Idag var det husses första arbetsdag efter föräldraledigheten. Barnen har varit på dagis i nio långa timmar, ger mig ångest. Jag skaffade inte barn för att låta någon annan ta hand om dom, men just nu är det så våran verklighet ser ut. Fröken säger att det oftast är föräldrarna po lider mest, och jag hoppas att hon har rätt.
Jag är så arg på mig själv just nu. Varför föll jag för "grupptrycket" och introducerade McDonals för våra barn? Vi hade ju bestämt att vänta så länge som möjligt men ändå slant vi ner i fällan. Och Ossian har redan lärt sig känna igen det "gyllende M:et" och förknippar det med ballonger och leksaker! Bara det är ju helt absurt... Mat och leksaker går väl inte hand i hand? Finns väl ingen som ger sina barn leksaker efter dom ätit mat hemma? Så varför ska man då göra det någon annanstans??
Om det var nyttig, hälsosam mat som belönades med en leksak skulle jag nog tycka annorlunda. Men maten är ju faktikst bara skit! Och att locka barnen att vilka äta denna skit genom att ge dom leksaker, ballonger och roliga lekplatser är rent ut sagt ÄCKLIGT!
Har ni inte läst dagens artikel om McDonalds i Aftonbladet så gör det! Och har ni inte sett dokumentären Super Size me - så gör det! Då kommer ni att förstå vad jag snackar om. Från och med nu slopar jag Donken och äter pommes som inte innehåller socker!!!
Har haft en jätte mysig helg! Kom precis hem till verkligheten igen. Vi har ätit god mat, umgåtts, varit på lekland, njutit av solen och bara myst. Orkar inte gå in på några detaljer men det var en mycket mysig helg hur som helst.
Idag har vi städ och tvättdag hemma. Plus att jag och Ossian har fixat påskriset, det tyckte han var roligt!
Oliver & Morfar
Jag tycker IKEAS serie Hemnes är väldigt fin.. Drömmer om en sådant sovrum, kanske jag en dag får drömma i ett sådant sovrum?
En av de absolut värsta sakerna jag vet är när man råkar göra illa sitt barn. Idag när jag skulle klä på ossian utbröt det dagliga trotskaoset. Han sparkar, skriker och blir jätte arg om han inte får ha just de kläderna som han vill. Ofta tycker han att olivers kläder ser mycket finare ut och tycker promt att han ska klämma på sig dom. Ni kan ju bara föreställa er hur snyggt det blir! I morse var som sagt inget undantag, för att få honom att lugna ner sig skulle jag ta tag i hans hand och säga åt honom. Problemet var att när jag sträcker mig fram för att kunna nå hans arm rör han handen framåt och min hand liksom bänder bak ett av hans fingrar i bara farten. Det knakade till och plötsligt blev allt knäpptyst. Han tittar på mig med sina stora runda ögon, sen tittar han på sitt onda finger och i samma sekund skriker han ett hjärtskärande skrik som får mina ögon att tåras. Det går över lika snabbt som det började, tror inte det gjorde speciellt ont egentligen men såklart man blir ledsen när mamma gör illa en... Fy vad jag hatar sådana situationer. Kramade honom länge efteråt och sa förlåt, då svarade han: det är okej mamma.
Anna skriver ett intressant inlägg som alla föräldrar bör läsa;
http://mammatillebbis.blogg.se/2010/march/305.html
Har precis fått höra vilken elak mamma jag är som redan tar bort vagnen från ossian. Det är ju otroligt orättvist att oliver ska få sitta jämt men inte ossian... Jag vet allvarligt inte om jag ska skratta eller gråta. Ossian är 2år och 4månader gammal. Han har gått själv sen han var 1år. Varför skulle det vara dumt att låta honom använda sina ben så mycket han orkar? När han tröttnar kan han ju åka snålskjuts på ståbrädan. Fast samma person har ju yttrat sig tidigare med att det är så hemskt att mina barn måste bli stora så snabbt... Jag menar, att låta dom äta själv när dom fysiskt kan stoppa in maten i munnen själva är ju skandal. Eller att byta bort spjälsängen före två års ålder är ju ett tydligt fall på barnmisshandel. Jag blir matt! Jag anser inte att man är bebis längre när man är över ett år, sluta dalta för fan. Låt barnen utvecklas och få nya utmaningar. Eller har jag fel?
Nu har vi tagit ett stort steg; Köpt en ståbräda till enkelvagnen. Dags för Ossian att bli stor!
Har tappat 1,5kg denna vecka trots firmafest med dessert och öl i fredags. Sen smörgåstårta i lördags. Det känns riktigt bra!
På två veckor har jag alltså gått ner 2,1kg. Det är en början iaf.
Vi håller på att rensa källaren. Har tre svarta sidebords från IKEA med kromade ben i olika höjder. Dom är lite skadade i kanterna men det kan nog lite svart färg råda bot på. Bara att komma och hämta!
Sen har vi en MALM byrå med fyra stora lådor och två små i ek. Den är sliten men om någon vill ha den istället för soptippen så går det såklart bra. Expedit bokhylla med 16 fack i bok har vi också. Även den är sliten och ranglig.. Men som sagt, vill någon ha så skrik till.
Maila johannah.canavan@yahoo.se vid intresse. Får jag inget svar inom två dagar åker dom ut på blocket.
När jag var gravid använde jag Shea Body Butter från The Body Shop. Funkade klockrent mot bristningar på magen. Sen dess är jag såld på denna underbara kräm. Doften är diskret men helt underbar och den tar verkligen bort torra fläckar direkt! Använder den på barnen med, och på husses torra fötter. En familjefavorit alltså!
Idag får Oliver vara hemma från dagis. Han har sånt där jobbigt tand-bajs som fräter sönder hela stjärten :-(
Nu springer han runt utan blöja och lägger revir lite varstans, men huvudsaken är att det onda försvinner snart.
Jag och Husse ska skrubba minsta vrå här hemma idag och försöka åtminstonde halvera tvättberget som kommit till av senaste veckornas kräkfestival. Missar något jag verkligen skulle velat gå på idag, men vill inte riskera att smitta någon. Mår mycket bättre, ska jobba i morgon men känner att jag behöver ta det lugnt idag.
Nu blir det en massa skryt igen! Men det är ju faktiskt min blogg och bara jag som väljer dess innehåll!
Är så otroligt stolt över hur artig Ossian är - där har vi verkligen lyckats. Han säger alltid tack när han får något, och om han glömmer behöver vi bara säga "vad säger man?", då svarar han snabbt tack. När han vill ha något säger han jämt "please" eller "snälla". Och om han gör någon illa är det aldrig svårt att få honom att säga förlåt. Bara att hoppas på att det håller i sig.
Olivers inskolning på förskolan har gått över förväntan. Redan igår kunde vi lämna honom ensam där i tre timmar, och idag gick han sex timmar helt själv. Inget gnäll, inget gråt. Bara skratt och bus! Han hade ätit som en häst; en hel kycklingfilé till lunch med pasta och sallad till. Sen hade han sovit gott i vagnen(vilket han vägrar hemma).
Jag är en riktigt stolt mamma åt mina fina killar!
Första natten utan spyor - ÄNTLIGEN!
Igår var jag och barnen på Skansen med Sandra och hennes småkillar. Husse fick en egen dag som han spenderade på vildmarksmässan.
Jag och Sandra var riktigt hurtiga, vi gick hela vägen från centralen till Skansen då vi insåg att vi aldrig skulle komma på en buss med två syskonvagnar, iallafall inte på en söndag! Sen gick vi runt inne på Skansen i några timmar, det fanns inte så många djur att titta på men Ossian fick se en uggla på riktigt nära håll och var väldigt nöjd med det. Han gillar ugglor just nu.
Sen gick vi tillbaka till centralen igen. Det känns i mina fötter idag kan jag lova, jag som hade högklackat igår med :-(
På kvällen bokade jag och Husse en dagskryssning till långfredagen. Det är Byggare Bob special så det kommer garanterat göra Ossian glad. Oliver är glad vart han än är, så han får nog också roligt - fast kanske i bollhavet istället.
Det var riktigt billigt att åka så vi kände att vi kunde unna oss det. tråkigt att bara sitta hemma hela påsken ju.
Här kommer en ganska söt bild från igår. Vi upptäckte att våra barn tillsammans har nästan hela vårkollektionen av Polarn&Pyrets windstopper fleecetröjor. Bara den rosa som fattas :-)
Vi åkte förresen hela vägen till Huddinge sjukhus igår igen. Där möts vi av en "smäll på käften" efter att ha betalat för att träffa en läkare.
"Vi har fått svar på proverna som togs i tisdags. Oliver har "bara" vinterkräksjuka."
Tyligen har dom skickat ett brev till oss som ännu inte hunnit fram. Tänk så bra om dom kunnat ringa istället - då hade vi sluppit oroa oss för honom. Dessutom finns det roligare saker att göra än att åka bil två timmar i onödan. Och dessutom betala för att få denna informationen av läkaren...
Jaja, nu vet vi ju vad det är iaf. Oliver har blivit sämre av kräksjukan då han redan var mycket svag efter en kraftig förkylning. Förmodligen är själva sjukdommen slut nu men hans mage har svårt attåtergå till det normala så vi ska köra magdroppar för att återställa magens natuliga bakterieflora. Bara att hålla tummarna för att det funkar.
Han kräktes tre gånger i natt. 10onde dagen.
Tror det här är första gången NÅGONSIN som jag kan säga;
JAG TYCKER RÄTT LÅT VANN!
I go down the beaten track, along the river with an empty bag
At the ned she said to me: “Why are you here with the autumn leaves?”
‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
I’m done, tipping on my toes, strike an iron adn attack my soul
Misty moon, you’re gonna see, I’ve got you blues to get on my feet
‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
I don’t wanna run; I don’t wanna fight
I don’t wanna hide; I just wanna stay free, to be me
I don’t wanna win; I don’t wanna lose
I don’t wanna play; I just wanna remember, oh I’m my name
‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
Oh, ooh-ooh-ooh-ooh-ooh-ooh
(‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand)
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
‘Cause this is my life, my friend
Barnen behövde vårmössor, har bara lite tjockare fodrade mössor och nu när jag inte har någon symaskin fick jag helt enkelt göra som vanliga människor; plocka fram plånboken.
Valet föll på matchande mössor från Villervalla fast i olika fäger. Oliver fick en turkos och Ossian en gul/orange. Det matchar deras ytterkläder. Matchande fingervantar blev det med. Blir kanon i vår.
Det blev aldrig något sjukhusbesök igår. Oliver verkade frisk hela dagen. Balasen var bra och han var på riktigt bra humör. Vi fick i honom majsvälling under dagen och riktig mat i små, kokta portioner till lunch och middag.
Men så vaknar han halv tolv i natt och spyr upp all riktig mat från hela dagen. Och allt är osmält. Det ser ut som om man skulle kunna lägga upp det på en tallrik och servera igen. Helt sjukt. Det bara måste vara något fel på hans matsmältning. Så nästa; Huddinge!
- Det har gått åtta dagar, och han spyr fortfarande
- Hans balans är starkt påverkad. Inte konstant, men det kommer och går.
- Hans bajs är inte löst
- Ingen annan i vår närhet eller som vi träffat är sjuk trots att storebror tom. delar napparna.
- Han verkar inte må illa, för då vill man inte äta och det vill han VERKLIGEN!
- Min mamma instinkt säger att något är fel.
Det var bara lugnet före stormen. Oliver har spytt mer an någonsin, det bara sprutade rakt ut. Och det var osmält mat från hela dagen. Mat som han åt vid tio i morse kom ut helt hela. Jag orkar inte mer, vad fan är det som är fel? Nu har det gått en vecka. Varför har dom inte kollat om han har hjärnskakning eller något annat som sitter i huvudet. Andy funderar på att åka till sjukhuset i morgon igen...
Åkte för att kika på radhuset och knäppa lite bilder ikväll. Och självklart tar batterierna i kameran slut så mobilen fick agera ersättare.. Dock har jag ingen blixt i mobilen och det fanns knappt några lampor i rummen så det blev mörkt.
På "vårat" sovrum blev det inga bilder alls, dom försvann samtidigt som batterierna tyvärr. Men ett tomt rum är ju egentligen inte mycket att se, vi ska ju måla om därinne med så... Nu ser lägenheten JÄTTE mörk ut, men egentligen är det väldigt luftig och ljus.
Vardagsrum
70tals kakel i köket. Ganska ballt tycker jag, skit fult tycker Andy och röstar på kakeldekorer... Han vinner nog. 
Kyl/frys, skafferi och städskåp
Matplats
Tvätthörna i badrummet. Det får plats en torktummlare brevdid tvättmaskinen om man känner för det. 
Badkar och toalett
Välkommen till 117
Korkmattan som snart är ett minne blott
Här ska barnen få bo. Skit dålig bild, jag vet!
Balkongen i bäckmörker. 
Hallen
Det vi inte fick med var alltså vårat blivande sovrum, våran datorhörna vid trappan, förråd och klädkammare... Har ni glömt hur planritningen ser ut så kommer en bild här:
Eftersom oliver gått upp i vikt, har fått behålla mat idag, går utan att ramla idag och är glad så är han friskförklarad. Dom är rätt säkra på att det bara var en intensiv magsjuka som kom olägligt eftersom han precis höll på att bli frisk från en jobbig förkylning. Känner mig nöjd m det svaret. Det enda vi väntar på nu är att han ska börja bajsa men dom kollade hans mage noga och han är inte förstoppad så det borde komma snart.
Vi kommer inte att ha råd att renovera hela nya lägenheten på en gång, men små steg i taget så. Igår beställde vi iaf. nytt golv till hallen och trapphuset. Kan inte leva med den där hemska korkmattan från 70talet. Vi valde faktiskt en plastmatta igen (det var dessutom det enda man kunde välja att ha genom bostadsrättsföreningen annars får man fixa själv). Eftersom vi kommer köra in barnvagnen i hallen kan det vara bra med något slitstarkt. Jag är inte spec. förtjust i plastgolv men det här var faktiskt fint. Grått blev det.
Jag vill helst ha stockholmsvitt på alla väggar, kanske avbrytt med någon fondvägg här och där. Barnens rum blir förmodligen också stockholmsvitt med en petrolturkos fondvägg. På fodnväggen ska det stå "OSSIAN & OLIVER" i vit text.
Sen vill jag ha väggord i hallen, vårat sovrum och kanske även något litet visdomsord i köket. Tycker det är fint med små ord som får en att tänka till på vad som verkligen betyder något här i livet. En påminnelse i vardagens stress och jäkt.
Kanske någon av dom här i hallen... 
Dessa kanske passar i köket? 
Och till vårat sovrum
Den här känns helt självklar i barnens rum: 
VILKA GILLAR NI BÄST?
Jag har inte orkat berätta om att Oliver varit riktigt sjuk senaste veckan. Har helt enkelt inte haft ork att sätta ord på den stora oro som jag känner.
Det hela började egentligen för 3 veckor sen, då Oliver helt plötsligt fick försämrad balans. Han ramlade ihop i tid och otid. Av ett plötsligt ljud eller att någon gick förbi honom på en meters avstånd ... Jätte obehagligt. Under samma period var han genomförkyld och gnällig. Vi tog honom till vårdcentralen i tron om att han fått en öroninflammation, med det hittade dom inga tecken på. Vi blev hemskickade med tron om att det bara var en virusinfektion som snart skulle gå över. Men gnället och den dåliga balansen fortsätte.
Förra fredagen började han spy upp precis allt han fick in i munnen. Vätska som mat. Han slutade i samma veva att kissa. När söndagen kom och han fortfarande inte fått i sig någonting eller blött ner en blöja åkte vi till närakuten. Därifrån blev vi hänvisade till Schakska barnakut. Andy åkte dit med Oliver på förmiddagen och kom hem igen sent på kvällen. På alla dom timmarna dom varit där hade läkarna lagt en pappersbit i hans blöja, kollat hans vikt och tagit ett blodprov för att se om han fått närings/vätskebrist. Men alla tester var okej och vi blev hemskickade. Magsjuka hette det då.
På tisdagen hade läget fortfarande inte förändrats och Andy tar Oliver till Huddinges barnakut. Då vi inte var nöjda med Schakska tänkte vi testa något annat. Dom fick komma in relativt snabbt och man började ta en massa olika tester. Dom röntgade även hans mage. Men dom hittade inget fel. Vi fick en återbesökstid till torsdag för att följa upp. Hem igen.
Igår fick Oliver behålla både vätskeersättning och majsvälling. Och även idag på dagen. På kvällen skrek Oliver efter att få äta pasta som resten av familjen så vi gav honom YTTERST lite. Det tog en timme, sen sprutade spyorna ner hela våran säng och madrass... Det här är alltså dag sex och hans balans är fortfarande dålig. Jag förstår att magen kan reagerat starkt på att få mat igen, men vi har verkligen försiktigt trappat upp precis som dom rekommenderade oss på sjukhusen.
Många har sagt att magsjuka kan hålla på länge men mitt mamma hjärta säger att någonting är fel. Jag känner en sån stark oro att jag ligger vaken på nätterna och grubblar. Det här är ingen magsjuka, för i så fall; Varför har ingen annan blivit sjuk? Och allra främst Ossian som bokstavligen delar nappar med Oliver? Och varför är hans balans så påverkad?
Imorgon är det dags för återbesök och jag hoppas verkligen dom hittar vad som är fel på min lilla pris.
Någon frågade mig hur Ossians ärr i pannan numera ser ut så här kommer en bild.
I november ska vi skicka in foton till Trygghansa och kräva ersättning för vaneprydande ärr.. Om det fortfarande är kvar då vill säga.
Ossian: Mamma, jag vill titta på film!
Mamman: Vad vill du se för film då?
Ossian: Pippi Pungplums!
Idag satte jag på mig ett blommigt linne som jag inte haft sen förra sommaren med en kofta över. När Ossian fick se mig utbrister han "Mamma ny tröja. Jag vill se!", och så börjar han försöka ta av mig koftan.
"Ta av Mamma!" säger han och jag knäpper upp koftan så han kan se linnet ordentligt.
"Ååååh mamma har blommor! Mamma är fin. Jätte fin!"
Tack gosbubblan min, det är inte många karlar som lägger märke till vad man har på sig. Ossian kommer bli en riktig kvinnokarl han ;-)
Mamma och Uffe har en sån här i Dalarna. Jag tycker den är superfin. Man drar ut lådorna och där inne finns en till säng. På dagarna kan man använda den som soffa...
Jag gillar den. Mamma tycker lådan är krånglig att öppna och stänga. Någon annan som har något att säga?
Känns sådär att köpa en helt ny säng åt bara Ossian igen. Det var bara ett år sen vi köpte hans MALM säng så idéen med två växa sängar känns sådär...
Vet inte riktigt hur vi tänkte när vi köpte Ossians säng. Det är en vit, 90säng, Malm från IKEA. Oliver kommer ju inte vara liten jämt och om inte allt för länge är det dags för honom att flytta ur spjälsängen. Om vi ska ha två malmsängar kommer dom ta upp jätte mycket plats i barnrummet, och för att det ska finnas utrymme för massor av lek och bus vill man ju ha så mycket golvyta som möjligt.
Våningsäng tänkte vi direkt och började kika runt. För det första hittar jag ingen vit våningsäng, och vit är ju helt klart snyggast. På IKEA finns bara en björkfärgad och den här i krom. Gillar ändå modellen på den i krom, det är ett högt sidostöd till den övre sängen. Men så står det klart och tydligt "Rekommenderas från 7 år".
Personligen tror jag inte Ossian skulle ha några problem med att gå upp och ner från sängen. Det gjorde han redan i somras när vi hyrde stuga på Öland. Men hur gör andra familjer? Väntar man tills barnen är sju innan man satsar på våningsäng?
Känner mig riktigt uttråkad. Det är liksom ingenting spännande som händer just nu. Inga spännande planer har vi heller. Varje dag handlar om barnen och praktiska saker kring hem och familjeliv, och när barnen somnat på kvällarna gör vi absolut ingenting. Så sjukt tråkigt.
Ossian har kommit in i en riktig klädtrots! Helt plötsligt ska han välja allt han har på sig och vi har ingenting att säga till om. Det får bara vara mjuka byxor alltså inga jeans, hängselbyxor, finbyxor etc. Och de ska vara blå. Nu är det så att vi har inte så många par blå byxor att det täcker hela veckans behov så ibland får vi bråka med honom så han sätter på sig något annat.
Tröjor är också viktigt att de innehåller något blått. Idag var Ossian lycklig då han fick både en tröja med blå (eg. turkosa men det ser inte han) detaljer och hans favorit byxor som är enligt honom själv "Jätte blå!".
Tröjan kommer från "liten jag", den har jag bytt till mig från butiken Älskling&Jag mot ett Pumpalot plagg, kul med byten! Byxorna kommer från JNYdesign.
Här hemma är vi förövrigt sjuka IGEN! Oliver och Andy har fått ett släng av magsjuka, men dom verkar lite bättre idag. Jag och Ossian har klarat oss och ska snart ta en morgon prommis till ICA och handla god frukost. Eller blir nog mer brunch eftersom vi kommer äta den så sent. Solen strålar utanför och jag tänker gå i rask takt och bränna lite kalorier på vägen. Så tjänar man in lite extra points så jag kanske kan unna mig något gott ikväll. Älskar viktväktarna, det är verkligen ett långvarigt sätt att gå ner i vikt. Man får äta precis vad man vill, med inte hur mycket som helst. Jag tror inte på alla dessa "jag får inte äta...kurer". Bättre att ändra sina vanor till något man kan hålla alltid istället för att råbanta några månader och sen halka tillbaka till samma vanor igen!
Jag skriver ibland från mobilen. Därav alla klassiska t9 stavfel i vissa inlägg. Ni får leva med det!
Husse var sjuk i morse när vi vaknade. Tycker så synd om honom men jag kan inte vara hemma mer från jobbet nu så han får lov att bita ihop. Självklart vaknade båda barnen på mina absolut värsta sidor också. Dom tenderar att göra det just dom dagarna man själv inte har någon ork alls. Jag är på väg till jobbet, magen är fylld m stadigt frukost bestående av havregrynsgröt, en skiva kavring med ost och ett livet glas juice. Ett glad juice är 2points, inte speciellt mycket tycker jag. Helt klart värt att kunna ta ett litet glas till frukost iaf. Vi funderar som tokar på vad vi ska göra i påsk och på midsommar. Har lite alternativ, får se hur det slutar.
Ikväll har jag varit på viktväktarna. Är så glad att jag gick dit, blev väldigt inspirerad och motiverad att köra igång nu! Kom på en pinsam sak när jag stod där på vågen - jag väger nästan lika mycket nu som jag gjorde när jag var höggravid med Ossian. Det är långt ifrån okej. En gång i tiden såg jag ner på folk som var feta efter att dom fått barn, jag tyckte det var patetiskt att skylla sin övervikt på att man varit gravid. Är man fet så kan man faktiskt göra något åt det.
Nu sitter jag här själv, och har blivit just en sån jag rynkade på näsan åt och jag skäms över det. Skäms över att jag låtit det gå så långt. Jag tänker aldrig igen väga mer än vad jag gör idag, inte ens ett ynka gram.
Vore roligt att ha ett mål förutom målvikten. Det vore spännande att ha ytterligare något att kämpa för, en riktig belöning när jag gått ner mina 26,5kg. Får tänka ut något bra och tar gärna emot tips på vad jag kan tänkas belöna mig själv med.
Ossian fortsätter att tro att det bor en liten bagare inne i hans näsa. Igår kom han fram till mig och sa "Ta bort kakan!". Och jag förstod ingenting, han blev jätte arg och frustrerad "MAMMA TA BORT KAKAN!" skrek han och jag stod där som en frågetecken tills han började klia sin näsa som en galning.
"Vill du att mamma ska ta bort snorkråkan?"
"mmmm"
Så jag tar ut den och visar honom; "Det här är en kråka". Hans svar kommer snabbt: "Kaka heter det mamma!"
Husse föreslog en filmkväll tills ikväll. Mycket bra initiativ. Men ingen filmkväll utan gottis, så jag köpte lite pointsvänligt godis, smaskens. 
