Funderingar på kvällskvisten

Jag tycker det är så underligt att folk säger så olika. Endel tycker att Ossian är väldigt lik mig, och att Oliver är en kopia av Husse. Men så säger dom i nästa andetag att dom samtidigt är så otroligt lika varandra.

Och ibland får man höra att båda barnen minsann bara ser ut som Husse. Idag när vi hälsade på barnens mormor och morfar Uffe på deras arbetsplats fick vi höra det; "Nämen, här har vi två stycken Mini-Andy". Och så skojas det om att jag inte fick några barn, utan det bara blev Andy-ungar av hela bunten.

Själv kan jag se många likheter mellan mig och Ossian. Vi har lika ögon, näsa och läppar. Vi har samma kroppsbyggnad och absolut samma temperament och envishet ;-)

Oliver däremot, är verkligen en kopia av sin far. Jag har granskat minsta centimeter av honom och jag inte hitta några likheter mellan oss. Och hans lugna tempo och grubblande är precis Husse upp i dagen.

Så jag tycker snarare att vi fick en av varje. En Mini-Johannah och en Mini-Andy.

Idag när Oliver skulle sova fick han en stor, blöt puss av storebror följt av "Sov gott Oliver. Jag älskar dig min bästa lillebror".

Det var ett mycket klokt beslut att skaffa täta barn trots allt. Kärleken och bandet mellan dom är underbart!


Gammal bild från förra hösten.