Vasin liten skål med popcorn brukar mina pojkar få varje fredag efter middagen. Då sitter de tysta i sina saccosäckar och tittar på Playhouse disney. Ikväll fick dock lillebror för sig att hitta på hyss. Tyst tassade han ut i köket, sköt fram sin stol till diskbänken, ställde sig på stolen och plockade ner påsen med popcorn. Sen vände han upp och ner på påsen och tittade roat på havet med popcorn på golvet.
Sopkvasten är spårlöst borta. Dammsugspåsen är full och självklart glömde jag köpa nya idag. Vi har nu plockat upp alla popcorn för hand, det tog en evighet och ändå kan jag se små vita frigolitliknande saker lite varstans i lägenheten. Känner mig ganska irreterad just nu. Och nej, jag vet inte hur man stavar till irreterad/irriterad. Mamma lär snart upplysa mig ;-)
fredag 19 november 2010
Popcorn kaos...
Upplagd av Johannah kl. fredag, november 19, 2010 0 kommentarer
Etiketter: Mindre kul
Gräsänka
Varje år kring den här tidpunkten får Husse helt plötsligt så mycket att göra. Det är inventering, julfester och andra saker som håller honom borta ännu mer än de sex dagar han normalt sätt jobbar. Det tycker jag är supertråkigt! Jag saknar min Husse. Ikväll är jag gräsänka ikväll, funderar på att storstäda hela huset efter att barnen somnat. Vill så gärna börja sätta upp julsaker imorgon.
Upplagd av Johannah kl. fredag, november 19, 2010 0 kommentarer
torsdag 18 november 2010
Farbror Ossian
Jag håller alla tummar och tår så Ossian blir frisk tills på söndag. Då ska han nämligen gå på Bamseteater och äta på restaurang med mormor och morfar Uffe. Det vill han inte miss för allt i världen
Ossian är nog ett sånt barn man kallar "lillgammal". Jag tycker bara det är charmigt och roligt att han kläcker ur sig så underbara fraser, idag lät det såhär;
Mamman; Vill du ha en banan?
Ossian; "Nej tack mamma. Det är bra för mig"
Han låter så himla vuxen ibland, och är inte ens tre år än. Mammas älskade busunge!
Hur mår jag då? Oförändrat. Har snart knaprat tabletter i en månad men läget känns nästan i princip oförändrat. Ska till läkaren i början av december för uppföljning.
All oro som råder på förskolan just nu gör det hela bara värre. Jag mår verkligen riktigt dåligt över det. Dom har kallat till ett "krismöte" om en vecka. Det är väldigt kaotiskt just nu och jag hoppas det finns en bra lösning inom räckhåll.
Vi håller oavsett dörrarna öppna för andra alternativ, även om vi inte bestämt oss för någonting än. Så nu har jakten efter barnvakt börjat så vi kan gå på det där viktiga mötet, känns viktigt att vi båda går denna gång.
Upplagd av Johannah kl. torsdag, november 18, 2010 1 kommentarer
Etiketter: Ossian
Med både fötter och händer...
Upplagd av Johannah kl. torsdag, november 18, 2010 0 kommentarer
Etiketter: Spring i Benen
onsdag 17 november 2010
3 andra har gjort samma sak..
Facebook är smidigt, har pratat med fler föräldrar. 3 andra har ställt sig i kö till andra alternativ, så det är inte bara vi som tröttnat.
Upplagd av Johannah kl. onsdag, november 17, 2010 1 kommentarer
Etiketter: Spring i Benen
Ansökan skickad.
Har skickat en ansökan om dagisplats på Backlura förskola (den ligger precis utanför vårat hus).
Det är 6 barn i kö så det lär ta tid innan vi får plats, men å andra sidan har vi då en valmöjlighet om situationen spårar ut totalt. Om vi kommer byta beslutar vi först när vi fått plats och har hälsat på. Nu står en dörr på glänt iaf.
Ett byte för barnen är förståss också jobbigt, men ny personal varje månad är absolut inte bättre. Only time will tell.
Upplagd av Johannah kl. onsdag, november 17, 2010 1 kommentarer
Etiketter: Spring i Benen
Inte alltid som det verkar...
Jag inser att ingen förskola är helt perfekt. Att det finns brister överallt. Även Spring i Benen har endel saker som inte är speciellt bra men överlag har vi varit mer än nöjda med dom. Och som ni vet uppskattar jag verkligen det fokus som ligger på kreativitet och forskande. Men idag fick jag veta något som skakade om allt. Jag är så arg, ledsen och besviken.
För tredje gången på ett halv år gör de sig av med en helt underbar fröken. Första gången var det Billie som hela våran familj tokgillade. Rak och ärlig. Omtänksam och sprallig. Olivers stora idol. Men så en dag fick hon sluta, bara sådär, utan någon förklaring.
Sen kom det in en mycket erfaren pedagog precis efter sommaren. Hon lärde barnen ramsor och var väldigt pedagogisk. Tyckte om henne, men hann aldrig lära känna ordentligt innan hon fick sluta. Utan förklaring, bara sådär.
Och nu har de sparkat världens bästa Madde. Barnens absoluta favorit, och en av de få fröknar jag faktiskt känner fullt förtroende för. När jag fick veta brast jag i gråt, så mycket tycker vi om henne. Hur ska jag kunna berätta för mina barn att världens bästa Madde inte kommer finns kvar när de kommer tillbaka efter jul?
Madde, jag vet att du förmodligen kommer att läsa det här. Vill bara säga att du verkligen är så älskad av oss. Du är helt underbar med våra barn och dom pratar om dig hemma hela tiden. Ossian har tom. sagt att han vill att du kommer på hans barnkalas, så om du inte har något för dig den 5 dec kl 14 är du MER än välkommen hit på lite tårta!
Denna personalomsättning tar kål på mig och Andy. Inte nog med att de byter ut de ordinarie stup i kvarten så har de även en massa praktikanter stup i kvarten. Detta är inte tryggt för barnen, de behöver personal de känner och är vana vid!
När Madde slutar finns det bara två personer kvar som varit med från starten - och det är ägarna. En av dom sitter och gör kontorsarbete hela dagen så egentligen är det bara en personal som barnen känt från start.
Detta känns inte bra. Och inte ens skapandet och skogsutflykterna kan väga upp mot detta. För någon månad sen hade faktiskt jag och Andy ett möte med förskolan just då vi inte uppskattar det ständiga bytet av personal som ger en oro för barnen och även att informationen är bristfällig. Vi får aldrig veta någonting om något. De lovade att bättra sig och så kommer den här käftsmällen några veckor efteråt!
Upplagd av Johannah kl. onsdag, november 17, 2010 2 kommentarer
Etiketter: Spring i Benen
tisdag 16 november 2010
En riktigt bra leksak
Upplagd av Johannah kl. tisdag, november 16, 2010 3 kommentarer
Etiketter: Mamman tipsar
Knäppis!
Oliver är hemma med mig, feber och geggiga ögon. Det har gått ögoninflammation på dagis nyligen...
Oliver hittade en binda i badrummet, gick och hämtade sin skötbädd och sa åt mig att lägga mig ner så han kunde byta min blöja! Hahaha. Roliga unge!
Upplagd av Johannah kl. tisdag, november 16, 2010 5 kommentarer
Etiketter: Oliver
lördag 13 november 2010
Galet trött
Idag är en jobbig dag. Vill bara sova bort hela dagen känns det som. Men det är en ren omöjlighet. Husse är borta ända till kvällen. Men sova middag med barnen tänker jag iaf. unna mig. Sen vankas det pepparkaksbak!
Upplagd av Johannah kl. lördag, november 13, 2010 0 kommentarer
Etiketter: Mindre kul
fredag 12 november 2010
Tattoos
Har jag berättat att jag har en hel drös med tatueringar som jag egentligen ångrar? Pinsamt va. Det är bara idioter som tatuerar in något som dom sen kan ångra ju!
Så tänkte jag också, när jag var ung. Självklart skulle jag aldrig ångra min tribal i svanken (det var ju bara såååå inne), och vem ångrar egentligen en svart katt som tatuerades in en vecka före Halloween? Och två fylletatueringar från Turkiet är väl verkligen något att stoltsera med?
Ytterligare en tatuering har jag, och den kan jag tänka mig att leva med. Det är en tingeling som jag har på magen, det trista i kråksången är att Tingeling har blivit både blek och fått bristningar, men å andra sidan har hon varit med om två graviditeter. Dom andra tänker jag göra slut med så fort jag blir rik och berömd. Det är hutlöst dyrt med laser!
Sen har jag faktiskt planerat in ännu en tatuering. Och denna är planerad i många många år och jag är ganska säker på att jag inte kommer att ångra den (även om jag såklart inte kan vara helt säker). Bak på ryggen, mellan skulderbladen tänker jag låta tatuera in mina barns första huvudfotingar. Jag ska föra bilderna samman så att det ser ut som om dom håller i varandras händer. Ossians gubbe ska vara något större än Olivers. Storebror och Lillebror, vandrandes hand i hand genom livet. Det är kärlek!
Upplagd av Johannah kl. fredag, november 12, 2010 0 kommentarer
L
I mångas öron kanske 75kg låter mycket. Det är ju som bekant min målvikt. Många tjejer väger ju fjuttiga 60kg, men då ska man komma ihåg att jag är en lång tjej med stora fötter. Om jag skulle väga 60kg skulle jag se ut som ett vandrande L
Jag 60kg, formlös med mega fötter.
Upplagd av Johannah kl. fredag, november 12, 2010 3 kommentarer
Etiketter: Naturdiet
Kom just på...
Så mycket som jag väger idag vägde jag efter finalen av Du är vad du äter. Och då var jag riktigt nöjd med min kropp, borde kanske vara det nu också då?
Själva finalen av vårat program var våran bröllopsdag - en av de lyckligaste dagarna i mitt liv!


Upplagd av Johannah kl. fredag, november 12, 2010 4 kommentarer
Etiketter: Naturdiet






