Solt mamma!

Nu blir det en massa skryt igen! Men det är ju faktiskt min blogg och bara jag som väljer dess innehåll!

Är så otroligt stolt över hur artig Ossian är - där har vi verkligen lyckats. Han säger alltid tack när han får något, och om han glömmer behöver vi bara säga "vad säger man?", då svarar han snabbt tack. När han vill ha något säger han jämt "please" eller "snälla". Och om han gör någon illa är det aldrig svårt att få honom att säga förlåt. Bara att hoppas på att det håller i sig.

Olivers inskolning på förskolan har gått över förväntan. Redan igår kunde vi lämna honom ensam där i tre timmar, och idag gick han sex timmar helt själv. Inget gnäll, inget gråt. Bara skratt och bus! Han hade ätit som en häst; en hel kycklingfilé till lunch med pasta och sallad till. Sen hade han sovit gott i vagnen(vilket han vägrar hemma).

Jag är en riktigt stolt mamma åt mina fina killar!

Skansen

Första natten utan spyor - ÄNTLIGEN!

Igår var jag och barnen på Skansen med Sandra och hennes småkillar. Husse fick en egen dag som han spenderade på vildmarksmässan.
Jag och Sandra var riktigt hurtiga, vi gick hela vägen från centralen till Skansen då vi insåg att vi aldrig skulle komma på en buss med två syskonvagnar, iallafall inte på en söndag! Sen gick vi runt inne på Skansen i några timmar, det fanns inte så många djur att titta på men Ossian fick se en uggla på riktigt nära håll och var väldigt nöjd med det. Han gillar ugglor just nu.
Sen gick vi tillbaka till centralen igen. Det känns i mina fötter idag kan jag lova, jag som hade högklackat igår med :-(

På kvällen bokade jag och Husse en dagskryssning till långfredagen. Det är Byggare Bob special så det kommer garanterat göra Ossian glad. Oliver är glad vart han än är, så han får nog också roligt - fast kanske i bollhavet istället.
Det var riktigt billigt att åka så vi kände att vi kunde unna oss det. tråkigt att bara sitta hemma hela påsken ju.

Här kommer en ganska söt bild från igår. Vi upptäckte att våra barn tillsammans har nästan hela vårkollektionen av Polarn&Pyrets windstopper fleecetröjor. Bara den rosa som fattas :-)

Vinterkräksjuka deluxe

Vi åkte förresen hela vägen till Huddinge sjukhus igår igen. Där möts vi av en "smäll på käften" efter att ha betalat för att träffa en läkare.

"Vi har fått svar på proverna som togs i tisdags. Oliver har "bara" vinterkräksjuka."

Tyligen har dom skickat ett brev till oss som ännu inte hunnit fram. Tänk så bra om dom kunnat ringa istället - då hade vi sluppit oroa oss för honom. Dessutom finns det roligare saker att göra än att åka bil två timmar i onödan. Och dessutom betala för att få denna informationen av läkaren...

Jaja, nu vet vi ju vad det är iaf. Oliver har blivit sämre av kräksjukan då han redan var mycket svag efter en kraftig förkylning. Förmodligen är själva sjukdommen slut nu men hans mage har svårt attåtergå till det normala så vi ska köra magdroppar för att återställa magens natuliga bakterieflora. Bara att hålla tummarna för att det funkar.

Han kräktes tre gånger i natt. 10onde dagen.

Heja Anna!

Tror det här är första gången NÅGONSIN som jag kan säga;

JAG TYCKER RÄTT LÅT VANN!

I go down the beaten track, along the river with an empty bag
At the ned she said to me: “Why are you here with the autumn leaves?”

‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else

I’m done, tipping on my toes, strike an iron adn attack my soul
Misty moon, you’re gonna see, I’ve got you blues to get on my feet

‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else

I don’t wanna run; I don’t wanna fight
I don’t wanna hide; I just wanna stay free, to be me
I don’t wanna win; I don’t wanna lose
I don’t wanna play; I just wanna remember, oh I’m my name

‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
Oh, ooh-ooh-ooh-ooh-ooh-ooh

(‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand)
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
‘Cause this is my life, my friend

Villervalla-vår!

Barnen behövde vårmössor, har bara lite tjockare fodrade mössor och nu när jag inte har någon symaskin fick jag helt enkelt göra som vanliga människor; plocka fram plånboken.

Valet föll på matchande mössor från Villervalla fast i olika fäger. Oliver fick en turkos och Ossian en gul/orange. Det matchar deras ytterkläder. Matchande fingervantar blev det med. Blir kanon i vår.

En lördag på sjukhuset

Det blev aldrig något sjukhusbesök igår. Oliver verkade frisk hela dagen. Balasen var bra och han var på riktigt bra humör. Vi fick i honom majsvälling under dagen och riktig mat i små, kokta portioner till lunch och middag.
Men så vaknar han halv tolv i natt och spyr upp all riktig mat från hela dagen. Och allt är osmält. Det ser ut som om man skulle kunna lägga upp det på en tallrik och servera igen. Helt sjukt. Det bara måste vara något fel på hans matsmältning. Så nästa; Huddinge!

Varför jag inte tror det är en magsjuka...

- Det har gått åtta dagar, och han spyr fortfarande
- Hans balans är starkt påverkad. Inte konstant, men det kommer och går.
- Hans bajs är inte löst
- Ingen annan i vår närhet eller som vi träffat är sjuk trots att storebror tom. delar napparna.
- Han verkar inte må illa, för då vill man inte äta och det vill han VERKLIGEN!
- Min mamma instinkt säger att något är fel.

Torsdag kväll

Det var bara lugnet före stormen. Oliver har spytt mer an någonsin, det bara sprutade rakt ut. Och det var osmält mat från hela dagen. Mat som han åt vid tio i morse kom ut helt hela. Jag orkar inte mer, vad fan är det som är fel? Nu har det gått en vecka. Varför har dom inte kollat om han har hjärnskakning eller något annat som sitter i huvudet. Andy funderar på att åka till sjukhuset i morgon igen...

Min vanliga otur som vanligt...

Åkte för att kika på radhuset och knäppa lite bilder ikväll. Och självklart tar batterierna i kameran slut så mobilen fick agera ersättare.. Dock har jag ingen blixt i mobilen och det fanns knappt några lampor i rummen så det blev mörkt.
På "vårat" sovrum blev det inga bilder alls, dom försvann samtidigt som batterierna tyvärr. Men ett tomt rum är ju egentligen inte mycket att se, vi ska ju måla om därinne med så... Nu ser lägenheten JÄTTE mörk ut, men egentligen är det väldigt luftig och ljus.


Vardagsrum


70tals kakel i köket. Ganska ballt tycker jag, skit fult tycker Andy och röstar på kakeldekorer... Han vinner nog.


Kyl/frys, skafferi och städskåp


Matplats


Tvätthörna i badrummet. Det får plats en torktummlare brevdid tvättmaskinen om man känner för det.

Badkar och toalett

Välkommen till 117

Korkmattan som snart är ett minne blott

Här ska barnen få bo. Skit dålig bild, jag vet!

Balkongen i bäckmörker.


Hallen



Det vi inte fick med var alltså vårat blivande sovrum, våran datorhörna vid trappan, förråd och klädkammare... Har ni glömt hur planritningen ser ut så kommer en bild här:

Update oliver

Eftersom oliver gått upp i vikt, har fått behålla mat idag, går utan att ramla idag och är glad så är han friskförklarad. Dom är rätt säkra på att det bara var en intensiv magsjuka som kom olägligt eftersom han precis höll på att bli frisk från en jobbig förkylning. Känner mig nöjd m det svaret. Det enda vi väntar på nu är att han ska börja bajsa men dom kollade hans mage noga och han är inte förstoppad så det borde komma snart.

Små ord av kärlek...

Vi kommer inte att ha råd att renovera hela nya lägenheten på en gång, men små steg i taget så. Igår beställde vi iaf. nytt golv till hallen och trapphuset. Kan inte leva med den där hemska korkmattan från 70talet. Vi valde faktiskt en plastmatta igen (det var dessutom det enda man kunde välja att ha genom bostadsrättsföreningen annars får man fixa själv). Eftersom vi kommer köra in barnvagnen i hallen kan det vara bra med något slitstarkt. Jag är inte spec. förtjust i plastgolv men det här var faktiskt fint. Grått blev det.

Jag vill helst ha stockholmsvitt på alla väggar, kanske avbrytt med någon fondvägg här och där. Barnens rum blir förmodligen också stockholmsvitt med en petrolturkos fondvägg. På fodnväggen ska det stå "OSSIAN & OLIVER" i vit text.

Sen vill jag ha väggord i hallen, vårat sovrum och kanske även något litet visdomsord i köket. Tycker det är fint med små ord som får en att tänka till på vad som verkligen betyder något här i livet. En påminnelse i vardagens stress och jäkt.


Kanske någon av dom här i hallen...



Dessa kanske passar i köket?



Och till vårat sovrum


Den här känns helt självklar i barnens rum:


VILKA GILLAR NI BÄST?

Mitt lilla hjärta

Jag har inte orkat berätta om att Oliver varit riktigt sjuk senaste veckan. Har helt enkelt inte haft ork att sätta ord på den stora oro som jag känner.

Det hela började egentligen för 3 veckor sen, då Oliver helt plötsligt fick försämrad balans. Han ramlade ihop i tid och otid. Av ett plötsligt ljud eller att någon gick förbi honom på en meters avstånd ... Jätte obehagligt. Under samma period var han genomförkyld och gnällig. Vi tog honom till vårdcentralen i tron om att han fått en öroninflammation, med det hittade dom inga tecken på. Vi blev hemskickade med tron om att det bara var en virusinfektion som snart skulle gå över. Men gnället och den dåliga balansen fortsätte.

Förra fredagen började han spy upp precis allt han fick in i munnen. Vätska som mat. Han slutade i samma veva att kissa. När söndagen kom och han fortfarande inte fått i sig någonting eller blött ner en blöja åkte vi till närakuten. Därifrån blev vi hänvisade till Schakska barnakut. Andy åkte dit med Oliver på förmiddagen och kom hem igen sent på kvällen. På alla dom timmarna dom varit där hade läkarna lagt en pappersbit i hans blöja, kollat hans vikt och tagit ett blodprov för att se om han fått närings/vätskebrist. Men alla tester var okej och vi blev hemskickade. Magsjuka hette det då.

På tisdagen hade läget fortfarande inte förändrats och Andy tar Oliver till Huddinges barnakut. Då vi inte var nöjda med Schakska tänkte vi testa något annat. Dom fick komma in relativt snabbt och man började ta en massa olika tester. Dom röntgade även hans mage. Men dom hittade inget fel. Vi fick en återbesökstid till torsdag för att följa upp. Hem igen.

Igår fick Oliver behålla både vätskeersättning och majsvälling. Och även idag på dagen. På kvällen skrek Oliver efter att få äta pasta som resten av familjen så vi gav honom YTTERST lite. Det tog en timme, sen sprutade spyorna ner hela våran säng och madrass... Det här är alltså dag sex och hans balans är fortfarande dålig. Jag förstår att magen kan reagerat starkt på att få mat igen, men vi har verkligen försiktigt trappat upp precis som dom rekommenderade oss på sjukhusen.

Många har sagt att magsjuka kan hålla på länge men mitt mamma hjärta säger att någonting är fel. Jag känner en sån stark oro att jag ligger vaken på nätterna och grubblar. Det här är ingen magsjuka, för i så fall; Varför har ingen annan blivit sjuk? Och allra främst Ossian som bokstavligen delar nappar med Oliver? Och varför är hans balans så påverkad?

Imorgon är det dags för återbesök och jag hoppas verkligen dom hittar vad som är fel på min lilla pris.

Ossians ärr

Någon frågade mig hur Ossians ärr i pannan numera ser ut så här kommer en bild.
I november ska vi skicka in foton till Trygghansa och kräva ersättning för vaneprydande ärr.. Om det fortfarande är kvar då vill säga.

Pippi vare här!

Ossian: Mamma, jag vill titta på film!
Mamman: Vad vill du se för film då?
Ossian: Pippi Pungplums!

Gosbubblan!

Idag satte jag på mig ett blommigt linne som jag inte haft sen förra sommaren med en kofta över. När Ossian fick se mig utbrister han "Mamma ny tröja. Jag vill se!", och så börjar han försöka ta av mig koftan.
"Ta av Mamma!" säger han och jag knäpper upp koftan så han kan se linnet ordentligt.
"Ååååh mamma har blommor! Mamma är fin. Jätte fin!"

Tack gosbubblan min, det är inte många karlar som lägger märke till vad man har på sig. Ossian kommer bli en riktig kvinnokarl han ;-)