Eftersom oliver gått upp i vikt, har fått behålla mat idag, går utan att ramla idag och är glad så är han friskförklarad. Dom är rätt säkra på att det bara var en intensiv magsjuka som kom olägligt eftersom han precis höll på att bli frisk från en jobbig förkylning. Känner mig nöjd m det svaret. Det enda vi väntar på nu är att han ska börja bajsa men dom kollade hans mage noga och han är inte förstoppad så det borde komma snart.
Vi kommer inte att ha råd att renovera hela nya lägenheten på en gång, men små steg i taget så. Igår beställde vi iaf. nytt golv till hallen och trapphuset. Kan inte leva med den där hemska korkmattan från 70talet. Vi valde faktiskt en plastmatta igen (det var dessutom det enda man kunde välja att ha genom bostadsrättsföreningen annars får man fixa själv). Eftersom vi kommer köra in barnvagnen i hallen kan det vara bra med något slitstarkt. Jag är inte spec. förtjust i plastgolv men det här var faktiskt fint. Grått blev det.
Jag vill helst ha stockholmsvitt på alla väggar, kanske avbrytt med någon fondvägg här och där. Barnens rum blir förmodligen också stockholmsvitt med en petrolturkos fondvägg. På fodnväggen ska det stå "OSSIAN & OLIVER" i vit text.
Sen vill jag ha väggord i hallen, vårat sovrum och kanske även något litet visdomsord i köket. Tycker det är fint med små ord som får en att tänka till på vad som verkligen betyder något här i livet. En påminnelse i vardagens stress och jäkt.
Kanske någon av dom här i hallen... 
Dessa kanske passar i köket? 
Och till vårat sovrum
Den här känns helt självklar i barnens rum: 
VILKA GILLAR NI BÄST?
Jag har inte orkat berätta om att Oliver varit riktigt sjuk senaste veckan. Har helt enkelt inte haft ork att sätta ord på den stora oro som jag känner.
Det hela började egentligen för 3 veckor sen, då Oliver helt plötsligt fick försämrad balans. Han ramlade ihop i tid och otid. Av ett plötsligt ljud eller att någon gick förbi honom på en meters avstånd ... Jätte obehagligt. Under samma period var han genomförkyld och gnällig. Vi tog honom till vårdcentralen i tron om att han fått en öroninflammation, med det hittade dom inga tecken på. Vi blev hemskickade med tron om att det bara var en virusinfektion som snart skulle gå över. Men gnället och den dåliga balansen fortsätte.
Förra fredagen började han spy upp precis allt han fick in i munnen. Vätska som mat. Han slutade i samma veva att kissa. När söndagen kom och han fortfarande inte fått i sig någonting eller blött ner en blöja åkte vi till närakuten. Därifrån blev vi hänvisade till Schakska barnakut. Andy åkte dit med Oliver på förmiddagen och kom hem igen sent på kvällen. På alla dom timmarna dom varit där hade läkarna lagt en pappersbit i hans blöja, kollat hans vikt och tagit ett blodprov för att se om han fått närings/vätskebrist. Men alla tester var okej och vi blev hemskickade. Magsjuka hette det då.
På tisdagen hade läget fortfarande inte förändrats och Andy tar Oliver till Huddinges barnakut. Då vi inte var nöjda med Schakska tänkte vi testa något annat. Dom fick komma in relativt snabbt och man började ta en massa olika tester. Dom röntgade även hans mage. Men dom hittade inget fel. Vi fick en återbesökstid till torsdag för att följa upp. Hem igen.
Igår fick Oliver behålla både vätskeersättning och majsvälling. Och även idag på dagen. På kvällen skrek Oliver efter att få äta pasta som resten av familjen så vi gav honom YTTERST lite. Det tog en timme, sen sprutade spyorna ner hela våran säng och madrass... Det här är alltså dag sex och hans balans är fortfarande dålig. Jag förstår att magen kan reagerat starkt på att få mat igen, men vi har verkligen försiktigt trappat upp precis som dom rekommenderade oss på sjukhusen.
Många har sagt att magsjuka kan hålla på länge men mitt mamma hjärta säger att någonting är fel. Jag känner en sån stark oro att jag ligger vaken på nätterna och grubblar. Det här är ingen magsjuka, för i så fall; Varför har ingen annan blivit sjuk? Och allra främst Ossian som bokstavligen delar nappar med Oliver? Och varför är hans balans så påverkad?
Imorgon är det dags för återbesök och jag hoppas verkligen dom hittar vad som är fel på min lilla pris.
Någon frågade mig hur Ossians ärr i pannan numera ser ut så här kommer en bild.
I november ska vi skicka in foton till Trygghansa och kräva ersättning för vaneprydande ärr.. Om det fortfarande är kvar då vill säga.
Ossian: Mamma, jag vill titta på film!
Mamman: Vad vill du se för film då?
Ossian: Pippi Pungplums!
Idag satte jag på mig ett blommigt linne som jag inte haft sen förra sommaren med en kofta över. När Ossian fick se mig utbrister han "Mamma ny tröja. Jag vill se!", och så börjar han försöka ta av mig koftan.
"Ta av Mamma!" säger han och jag knäpper upp koftan så han kan se linnet ordentligt.
"Ååååh mamma har blommor! Mamma är fin. Jätte fin!"
Tack gosbubblan min, det är inte många karlar som lägger märke till vad man har på sig. Ossian kommer bli en riktig kvinnokarl han ;-)
Mamma och Uffe har en sån här i Dalarna. Jag tycker den är superfin. Man drar ut lådorna och där inne finns en till säng. På dagarna kan man använda den som soffa...
Jag gillar den. Mamma tycker lådan är krånglig att öppna och stänga. Någon annan som har något att säga?
Känns sådär att köpa en helt ny säng åt bara Ossian igen. Det var bara ett år sen vi köpte hans MALM säng så idéen med två växa sängar känns sådär...
Vet inte riktigt hur vi tänkte när vi köpte Ossians säng. Det är en vit, 90säng, Malm från IKEA. Oliver kommer ju inte vara liten jämt och om inte allt för länge är det dags för honom att flytta ur spjälsängen. Om vi ska ha två malmsängar kommer dom ta upp jätte mycket plats i barnrummet, och för att det ska finnas utrymme för massor av lek och bus vill man ju ha så mycket golvyta som möjligt.
Våningsäng tänkte vi direkt och började kika runt. För det första hittar jag ingen vit våningsäng, och vit är ju helt klart snyggast. På IKEA finns bara en björkfärgad och den här i krom. Gillar ändå modellen på den i krom, det är ett högt sidostöd till den övre sängen. Men så står det klart och tydligt "Rekommenderas från 7 år".
Personligen tror jag inte Ossian skulle ha några problem med att gå upp och ner från sängen. Det gjorde han redan i somras när vi hyrde stuga på Öland. Men hur gör andra familjer? Väntar man tills barnen är sju innan man satsar på våningsäng?
Känner mig riktigt uttråkad. Det är liksom ingenting spännande som händer just nu. Inga spännande planer har vi heller. Varje dag handlar om barnen och praktiska saker kring hem och familjeliv, och när barnen somnat på kvällarna gör vi absolut ingenting. Så sjukt tråkigt.
Ossian har kommit in i en riktig klädtrots! Helt plötsligt ska han välja allt han har på sig och vi har ingenting att säga till om. Det får bara vara mjuka byxor alltså inga jeans, hängselbyxor, finbyxor etc. Och de ska vara blå. Nu är det så att vi har inte så många par blå byxor att det täcker hela veckans behov så ibland får vi bråka med honom så han sätter på sig något annat.
Tröjor är också viktigt att de innehåller något blått. Idag var Ossian lycklig då han fick både en tröja med blå (eg. turkosa men det ser inte han) detaljer och hans favorit byxor som är enligt honom själv "Jätte blå!".
Tröjan kommer från "liten jag", den har jag bytt till mig från butiken Älskling&Jag mot ett Pumpalot plagg, kul med byten! Byxorna kommer från JNYdesign.
Här hemma är vi förövrigt sjuka IGEN! Oliver och Andy har fått ett släng av magsjuka, men dom verkar lite bättre idag. Jag och Ossian har klarat oss och ska snart ta en morgon prommis till ICA och handla god frukost. Eller blir nog mer brunch eftersom vi kommer äta den så sent. Solen strålar utanför och jag tänker gå i rask takt och bränna lite kalorier på vägen. Så tjänar man in lite extra points så jag kanske kan unna mig något gott ikväll. Älskar viktväktarna, det är verkligen ett långvarigt sätt att gå ner i vikt. Man får äta precis vad man vill, med inte hur mycket som helst. Jag tror inte på alla dessa "jag får inte äta...kurer". Bättre att ändra sina vanor till något man kan hålla alltid istället för att råbanta några månader och sen halka tillbaka till samma vanor igen!
Jag skriver ibland från mobilen. Därav alla klassiska t9 stavfel i vissa inlägg. Ni får leva med det!
Husse var sjuk i morse när vi vaknade. Tycker så synd om honom men jag kan inte vara hemma mer från jobbet nu så han får lov att bita ihop. Självklart vaknade båda barnen på mina absolut värsta sidor också. Dom tenderar att göra det just dom dagarna man själv inte har någon ork alls. Jag är på väg till jobbet, magen är fylld m stadigt frukost bestående av havregrynsgröt, en skiva kavring med ost och ett livet glas juice. Ett glad juice är 2points, inte speciellt mycket tycker jag. Helt klart värt att kunna ta ett litet glas till frukost iaf. Vi funderar som tokar på vad vi ska göra i påsk och på midsommar. Har lite alternativ, får se hur det slutar.
Ikväll har jag varit på viktväktarna. Är så glad att jag gick dit, blev väldigt inspirerad och motiverad att köra igång nu! Kom på en pinsam sak när jag stod där på vågen - jag väger nästan lika mycket nu som jag gjorde när jag var höggravid med Ossian. Det är långt ifrån okej. En gång i tiden såg jag ner på folk som var feta efter att dom fått barn, jag tyckte det var patetiskt att skylla sin övervikt på att man varit gravid. Är man fet så kan man faktiskt göra något åt det.
Nu sitter jag här själv, och har blivit just en sån jag rynkade på näsan åt och jag skäms över det. Skäms över att jag låtit det gå så långt. Jag tänker aldrig igen väga mer än vad jag gör idag, inte ens ett ynka gram.
Vore roligt att ha ett mål förutom målvikten. Det vore spännande att ha ytterligare något att kämpa för, en riktig belöning när jag gått ner mina 26,5kg. Får tänka ut något bra och tar gärna emot tips på vad jag kan tänkas belöna mig själv med.
Ossian fortsätter att tro att det bor en liten bagare inne i hans näsa. Igår kom han fram till mig och sa "Ta bort kakan!". Och jag förstod ingenting, han blev jätte arg och frustrerad "MAMMA TA BORT KAKAN!" skrek han och jag stod där som en frågetecken tills han började klia sin näsa som en galning.
"Vill du att mamma ska ta bort snorkråkan?"
"mmmm"
Så jag tar ut den och visar honom; "Det här är en kråka". Hans svar kommer snabbt: "Kaka heter det mamma!"
Husse föreslog en filmkväll tills ikväll. Mycket bra initiativ. Men ingen filmkväll utan gottis, så jag köpte lite pointsvänligt godis, smaskens. 
