Nu ligger framtiden framför mina fötter.

Tänk att jag överlevde den här dagen också. Det är alltid extra jobbigt i månadsskiftet oktober-november. Och den 2 Nov är värst av dom alla. Om tre timmar är helvetesdagen slut och jag kan börja se framåt igen. Det ser jag framemot. För varje år som går, för varje steg jag tar - desto längre bort kommer jag.

Husse har varit världens bästa och mest förstående. Han kramar mig mycket, lyssnar på mig när jag är upprörd och skäller inte på mig när jag är dum. Jag behöver inte förklara mig, han förstår ändå och det är värt precis allt! Är så glad att vi hittade tillbaka till varandra igen för jag älskar verkligen honom!