onsdag 17 november 2010

3 andra har gjort samma sak..

Facebook är smidigt, har pratat med fler föräldrar. 3 andra har ställt sig i kö till andra alternativ, så det är inte bara vi som tröttnat.

Ansökan skickad.

Har skickat en ansökan om dagisplats på Backlura förskola (den ligger precis utanför vårat hus).
Det är 6 barn i kö så det lär ta tid innan vi får plats, men å andra sidan har vi då en valmöjlighet om situationen spårar ut totalt. Om vi kommer byta beslutar vi först när vi fått plats och har hälsat på. Nu står en dörr på glänt iaf.

Ett byte för barnen är förståss också jobbigt, men ny personal varje månad är absolut inte bättre. Only time will tell.

Inte alltid som det verkar...

Jag inser att ingen förskola är helt perfekt. Att det finns brister överallt. Även Spring i Benen har endel saker som inte är speciellt bra men överlag har vi varit mer än nöjda med dom. Och som ni vet uppskattar jag verkligen det fokus som ligger på kreativitet och forskande. Men idag fick jag veta något som skakade om allt. Jag är så arg, ledsen och besviken.

För tredje gången på ett halv år gör de sig av med en helt underbar fröken. Första gången var det Billie som hela våran familj tokgillade. Rak och ärlig. Omtänksam och sprallig. Olivers stora idol. Men så en dag fick hon sluta, bara sådär, utan någon förklaring.

Sen kom det in en mycket erfaren pedagog precis efter sommaren. Hon lärde barnen ramsor och var väldigt pedagogisk. Tyckte om henne, men hann aldrig lära känna ordentligt innan hon fick sluta. Utan förklaring, bara sådär.

Och nu har de sparkat världens bästa Madde. Barnens absoluta favorit, och en av de få fröknar jag faktiskt känner fullt förtroende för. När jag fick veta brast jag i gråt, så mycket tycker vi om henne. Hur ska jag kunna berätta för mina barn att världens bästa Madde inte kommer finns kvar när de kommer tillbaka efter jul?
Madde, jag vet att du förmodligen kommer att läsa det här. Vill bara säga att du verkligen är så älskad av oss. Du är helt underbar med våra barn och dom pratar om dig hemma hela tiden. Ossian har tom. sagt att han vill att du kommer på hans barnkalas, så om du inte har något för dig den 5 dec kl 14 är du MER än välkommen hit på lite tårta!

Denna personalomsättning tar kål på mig och Andy. Inte nog med att de byter ut de ordinarie stup i kvarten så har de även en massa praktikanter stup i kvarten. Detta är inte tryggt för barnen, de behöver personal de känner och är vana vid!
När Madde slutar finns det bara två personer kvar som varit med från starten - och det är ägarna. En av dom sitter och gör kontorsarbete hela dagen så egentligen är det bara en personal som barnen känt från start.

Detta känns inte bra. Och inte ens skapandet och skogsutflykterna kan väga upp mot detta. För någon månad sen hade faktiskt jag och Andy ett möte med förskolan just då vi inte uppskattar det ständiga bytet av personal som ger en oro för barnen och även att informationen är bristfällig. Vi får aldrig veta någonting om något. De lovade att bättra sig och så kommer den här käftsmällen några veckor efteråt!

tisdag 16 november 2010

En riktigt bra leksak


En av de bästa leksakerna vi köpt är Minimoppen från Vileda, som är identisk med våran riktiga mopp fast i barnens storlek. När det ska tvättas golv här hemma hämtar killarna sitt moppset, får lite vatten i hinken och sen hjälper de oss att skura golv. Både lärorikt och roligt!
När mina pojkar flyttar hemifrån kommer de kunna moppa golv utan att blinka. Inte som snorungarna i Ung & Bortskämd som går på SVT Måndagar kl 20.

Knäppis!

Oliver är hemma med mig, feber och geggiga ögon. Det har gått ögoninflammation på dagis nyligen...

Oliver hittade en binda i badrummet, gick och hämtade sin skötbädd och sa åt mig att lägga mig ner så han kunde byta min blöja! Hahaha. Roliga unge!

Önskelistor

Ossian; http://www.wishlistr.se/ossiancanavan
Oliver; http://www.wishlistr.se/olivercanavan

lördag 13 november 2010

Galet trött

Idag är en jobbig dag. Vill bara sova bort hela dagen känns det som. Men det är en ren omöjlighet. Husse är borta ända till kvällen. Men sova middag med barnen tänker jag iaf. unna mig. Sen vankas det pepparkaksbak!

fredag 12 november 2010

Tattoos

Har jag berättat att jag har en hel drös med tatueringar som jag egentligen ångrar? Pinsamt va. Det är bara idioter som tatuerar in något som dom sen kan ångra ju!
Så tänkte jag också, när jag var ung. Självklart skulle jag aldrig ångra min tribal i svanken (det var ju bara såååå inne), och vem ångrar egentligen en svart katt som tatuerades in en vecka före Halloween? Och två fylletatueringar från Turkiet är väl verkligen något att stoltsera med?
Ytterligare en tatuering har jag, och den kan jag tänka mig att leva med. Det är en tingeling som jag har på magen, det trista i kråksången är att Tingeling har blivit både blek och fått bristningar, men å andra sidan har hon varit med om två graviditeter. Dom andra tänker jag göra slut med så fort jag blir rik och berömd. Det är hutlöst dyrt med laser!

Sen har jag faktiskt planerat in ännu en tatuering. Och denna är planerad i många många år och jag är ganska säker på att jag inte kommer att ångra den (även om jag såklart inte kan vara helt säker). Bak på ryggen, mellan skulderbladen tänker jag låta tatuera in mina barns första huvudfotingar. Jag ska föra bilderna samman så att det ser ut som om dom håller i varandras händer. Ossians gubbe ska vara något större än Olivers. Storebror och Lillebror, vandrandes hand i hand genom livet. Det är kärlek!

L

I mångas öron kanske 75kg låter mycket. Det är ju som bekant min målvikt. Många tjejer väger ju fjuttiga 60kg, men då ska man komma ihåg att jag är en lång tjej med stora fötter. Om jag skulle väga 60kg skulle jag se ut som ett vandrande L
Jag 60kg, formlös med mega fötter.

Kom just på...

Så mycket som jag väger idag vägde jag efter finalen av Du är vad du äter. Och då var jag riktigt nöjd med min kropp, borde kanske vara det nu också då?
Själva finalen av vårat program var våran bröllopsdag - en av de lyckligaste dagarna i mitt liv!


Har jag förresten visat er våran bröllopstårta? Jag var så otroligt nöjd med den. Det är Andrews mamma som gjort den, alla blommorna är gjorda helt på frihand utan några formar. Så otroligt begåvad! Kanske hade jag velat ha någon annan fyllning än den som var, men i England är dom ju väldigt mycket för antingen Fruitecake eller Sponge. Det fick bli sponge, dvs. vanliga tårtbottnar med smörkräm emellan. När man lever med någon från ett annat land får man ibland kompromissa.

En vecka med soppor

Minus 3,4kg på en vecka trots pizza och köttgryta!

torsdag 11 november 2010

kärlek!

Idag satt jag och barnen i bilen medans Andy tankade. När han är klar går han mot butiken för att betala, men halvvägs dit vänder han sig om, springer tillbaka till bilen, öppnar min dörr och ger mig en puss. Sen stänger han bildörren igen och går in i butiken som om ingenting har hänt.
Kärlek!

Bilden är tagen i England, December 2009.
Då var jag 16,5kg tyngre än idag. Dubbelhakan är borta!

Closed.

Jag gjorde ett val för två dagar sedan, att öppna dörren lite mer för er och bjuda in er i mitt kaos. Jag har valt att stänga den dörren igen.

Bästa Beckfilmen jag sett!


Igår hyde vi film för en ynka tia på ICA. Nästan oförskämt billigt.

Det blev den nya Beck, Levande Begravd. Det är utan tvekan den bästa Beck jag sett (och jag älskar Beck!). Så om du inte har sett den tycker jag absolut att du ska göra det.

onsdag 10 november 2010

Svar på tal

Mamman; "Kommer du ihåg min storebror? Han heter Micke."
Ossian tittar på mamman med rynkad panna;
Ossian; "Kommer du ihåg min lillebror? Han heter Oliver"