fredag 11 juni 2010

Typiskt.

När jag äntligen får jobba blir Ossian sjuk. 38,6 i temp, snorig och världens grinigaste. Även Mini Man känns ur form.
Fan fan fan!

Ossian gick just och bäddade ner sig själv och sa; "Jag orkar inte stå upp".. Det säger endel om hur han mår. Och när jag frågade om han ville gå till dagis tidigare innan jag kollat hans temp föll han ihop som en säck på golvet och grät. Det händer aldrig!

Vi märkte av det redan igårkväll men trodde han bara var trött, eftersom han inte sovit middag på dagen. Men det verkar ju vara något annat.
Igår innan han somnade sa han att han hade ont i örat, men det säger han ibland. Som om han minns alla de öroninflammationer han haft, så vi brukar ta det med en nypa salt. Får se hur det utvecklas helt enkelt.

Gör era barn också så förresten? Säger att dom har ont på ställen där dom haft ont förrut?
Ossian kan fortfarande säga att han har jätte ont i pannan där han slog sig rejält och nu har ett tydligt ärr. Är övertygad om att han inte har ont, utan att han bara minns att han haft det.

0 kommentarer: