Ossian: Jag tycker om dig mamma!
Mamman: Jag tycker om dig också!
Ossian: Nej! Du får inte tycka om mig, jag tycker bara om dig!
Mamman: Men jag tycker om dig i alla fall. Jätte mycket.
Ossian: Sluta tycka om mig mamma!
Mamman: Det kan jag inte.
Ossian: Du får iallafall försöka!
Satte in en besöksräknare vid 13tiden idag, och redan är den uppe i 50 UNIKA besökare.
Jag trodde jag max hade tjugo som kikade in. Nu blir jag jätte nyfiken på vilka ni är!!
Det blev storlek 23 till Oliver. Ossian kunde fortfarande ha sina 26or ett tag till, men det blir ett byte till 27 inom en snar framtid.
Dom står stadigt på jorden mina killar!
Kommer bli en ganska ensam vecka det här.
I morgon ska Andy ha femkamp med jobbet.
På torsdag jobbar han sent. Fredag och lördag inventerar dom på hans jobb, vilket innebär att han bara kommer hem för att sova, och sen på lördag kväll är det englands debut match i VM så då ska han in till stan och härja.
Undrar vad lilla jag ska hitta på...
En bra grej med att ha dagiset några kilometer bort är att varje morgon får man knappt en timmes morgonpromenad!
Nu frukost, sen syrace!
Tänkte lämna barnen vid åtta idag. Då kan dom äta grötfrukost på dagis. Hemma vägrar dom ju gröt i alla dess former, men där är det tydligen det godaste som finns. Knäppgökar! Hur som helst tycker jag att gröt är bra, så ibland får dom äta fukost på dagis.
Sen ska jag hem och sy ända tills det är dags att hämta grabbarna vid 14 igen.
Då ska vi åka till Haninge och möta upp Andy. Vi behöver byta ett par skor vi köpt åt Oliver, dom är aningen små.
Tänk att lillen redan har 23 i skor!!
Och jag passade även på att mäta Ossians sko, hans fot är nu 17cm lång, inte 16,5 som den var för några månader sen så även hans skor behöver ses över. Han kan väl inte redan vuxit ur 26?
Har äntligen fått upp gardiner i köket nu!
Dagen började med att jag fick denna vackra bukett med rosor av min man och barnen. Underbara ni!
Känner mig helt sprallig. Inte ofta jag får gå ut på kvällstid med Husse. Ska bli sååå roligt! Hoppas bara barnen sover. Om dom vaknar finns risk att dom inte accepterar att bli omnattade av AnnMarie.
Höll på att glömma. Idag på bussen så skötte sig mina barn exemplariskt. Dom satt fint och tyst hela resan. Men när vi skulle gå av blir det några moment extra när man har så små barn som jag har. Ossian får sitta kvar på sätet medans jag sätter ner Oliver i vagnen. Sen går jag tillbaka för att hämta Ossian, håller honom i handen medans han går av, säger åt honom att stanna utanför bussen, går tillbaka in och hämtar vagnen med Oliver. Det är ingenting jag tycker är jobbigt, det är liksom vardag.
Det satt en tant bredvid dörrarna inne i bussen, när hon tittat på hela processen säger hon med medlidande i rösten;
- Din stackare, det där kan inte vara lätt!
- Det är ingen fara, det är helt själv valt.
- Men du kan inte mena att du valde att skaffa barn så tätt? säger tanten chockad.
- Ehm jo! sa jag och gick av.
Har inte kunnat släppa det på hela dagen. Visst det var riktig jävla jobbigt det första året, det tänker jag inte sticka under stol med. Ni som följt min blogg ett tag vet att jag varit nära att ge upp mer än en gång. Jag har någongång tom. skrivit att jag ångrade att jag skaffade barn så tätt. Men sen fyllde Oliver 1 år, och genom ett trollslag blev allt så mycket lättare. Nu är jag glad och tacksam att vi skaffade syskon snabbt. Kärleken mellan killarna och skratten dom delar är värt allt det jobbiga som var. Jag är glad att vi kommer att ha klarat av småbarnsåren under en kort, internsiv period istället för att börja om med sömnlösa nätter, blöjor och trotts om några år.
Kan helt ärligt säga att om vi inte skaffat Oliver så snabbt så skulle det inte ha blivit några syskon för Ossians del. Jag blir mer och mer bekväm för varje dag som går, barnen är nu mycket mer självgående, de leker själva, de sover hela nätterna, de äter själva. Jag skulle helt enkelt inte orka börja om igen.
Ända sen Ossian föddes har den här låten fått mig att tänka på honom. Varje ord är precis så som jag känner för honom. Och när Oliver kom till världen fick jag såklart samma känslor för honom, och nu förtiden är det här en låt som får mig att tänka på min kärlek till mina fina barn. Riktigt bra låt som beskriver det jag känner.
http://www.youtube.com/watch?v=Vo_0UXRY_rY
I could stay awake just to hear you breathing.
Watch you smile while you are sleeping
While you're far away and dreaming
I could spend my life in this sweet surrender
I could stay lost in this moment forever
Well, every moment spent with you Is a moment I treasure
Det blev inga studentbilar. Vi hörde dom hemifrån men såg inga. Dom sprang ut samtidigt som barnens mat och sovklocka ringde. Men det gjorde inte så mycket.
Blir en vända på stan idag. Trodde aldrig jag skulle bli en sån lantis som sa stan om något annat än Stockholm. Men tji fick jag. Stan är Nynäs och Stockholm är helt enkelt Stockholm.
Behöver köpa leggings. Och eventuellt badbyxor till Ossian om vi hittar några "kissäkra". Tänker inte vara en av de ansvarslösa föräldrar som låter sina barn lägga revir hejvilt på badstränderna, och Ossian är långt ifrån blöjfri. Han visar inte ens några tendenser på att vara i närheten av det, så det blir kiss och bajssäker badbyxa även i år.
En kund på Willys berättade för mig igår att idag tar Nynäshamns studenter studenten. Så vi blir nog kvar i stan och kikar på glada ungdomar i förhoppningsvis snygga bilar.
Ikväll har vi barnvakt. Har inte riktigt bestämt oss om vi ska disco bowla eller gå på rockbar.. Återstår att se.
Grannen; Varför har dom ingen ordentlig utegård?
Jag; Vaddå ordentlig? Deras gård är ju hur stor som helst. Dessutom har dom hela framsidan med som dom ännu inte har använing för.
Grannen; Ja men dom har ju inga klätterställningar, gungor och sånt. Ser mest ut som en massa bråte.
Jag; Tanken är att barnen själva ska använda sin fantasi, och att gården ska kunna förvandlas efter barnens intresse. Spring i benen menar att färdiga klätterställningar finns i varenda lekpark, och dit kan man som förälder ta barnen. Förskolan vill erbjuda något mer än samma lekannordingar som finns överallt. Dom skapar utomhus med material som dom själva får leta fram, dom forskar, dom springer, klättrar osv. i naturen och inte i klätterställningar.
Spring i benen tror inte ett barn får tillräckligt med mental stimulans av att sitta i samma gunga dag ut och dag in. Det är därför våran dagisgård inte ser ut som traditionella dagis.
Grannen; Men tycker inte barnen det är tråkigt?
Jag; Om det är någon som tycker det är jobbigt är det förmodligen föräldrarna som är skolade med att "barn ska ha klätterställningar på dagis". Barnen verkar ha hur roligt som helst där. Det är alltid något projekt på gång när man hämtar dom. Ena dagen kanske dom planerar växter, andra bygger en hinderbana och tredje läser dom böcker. Ingen dag är den andra lik!
Tänkte att ni kanske också ville höra. Igår när jag hämtade barnen hade fröknarna vattenkrig med varandra, dom var dyngsura och barnen TJÖT av skratt. Barn älskar vuxna som leker!
